Denna text är äldre än 11 år och kan innehålla inaktuell information.

Vetenskapsrådet stöttar framtidssatsning på Äspö

Den 1 januari 2013 kan förberedelserna för ett nationellt geosfärslaboratorium på Äspö komma i gång på allvar. Detta efter att Vetenskapsrådet stöttar satsningen med en miljon kronor.

I våras gick ett 30-tal forskare från åtta olika universitet och högskolor i landet samman och formulerade en ansökan till Vetenskapsrådet. Där beskrevs hur SKB:s underjordsanläggning på Äspö skulle kunna utvecklas till ett nationellt geosfärslaboratorium, öppen för forskare inom olika discipliner utan anknytning till slutförvaring av radioaktivt avfall.

I mitten av november kom det positiva beskedet. En miljon kronor i planeringsbidrag beviljas under två år. Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, är koordinator och kommer att leda arbetet.

– Hittills har vi diskuterat visioner, nu måste det bli mer konkret, säger hon och syftar på såväl det vetenskapliga innehållet som hur verksamheten ska organiseras.

Organisation och roller utarbetas

Bland annat handlar det om att komma överens med de olika intressenterna hur den nya verksamheten kan samordnas med den befintliga. Oskarshamns kommun och Nova Utbildning, FoU och Affärsutveckling har ett stort engagemang i arbetet, liksom SKB, som äger anläggningen.

För SKB:s del är det positivt att redan nu kunna påbörja planeringen för Äspölaboratoriets framtid, menar Mats Ohlsson som är chef för anläggningen. Förhoppningen är att detta öppnar möjligheter för att anläggningen lever vidare även efter att SKB inte har behov av laboratoriet.

– Vi kommer att medverka aktivt under planeringsfasen för att se hur vår verksamhet kan samordnas med ett nationellt laboratorium och hur vi rent praktiskt gör för att öppna anläggningen för fler forskare, säger han.

Forskning på bred front

Det senaste året har forskare från olika håll lovordat satsningen. Behovet av ett nationellt geosfärslaboratorium finns inom flera olika discipliner, bland annat hydrologi, miljövetenskap, geokemi, geoteknik, mikrobiologi, ingenjörsteknisk forskning och materialvetenskap.

– Vi är många forskare som behöver komma ut i fält för att göra observationer och experiment, framför allt under jord, något som i vanliga fall är oåtkomligt för oss, säger Georgia Destouni.

Inom hennes eget ämnesområde, hydrologi, ser hon direkta vinster i att i verklig miljö kunna studera vattenflöden ovan och under markytan.

– Vi skulle kunna förbättra förståelsen för hur föroreningar sprids i landskapet, ta fram scenarier för hur klimatförändringar kan påverka vattenflödena i ett område och förbättra förståelsen för vilken betydelse våtmarker har för övergödningsproblematiken.

Två års planering

I januari 2013 kommer en operativ arbetsgrupp att bildas för att samordna planeringen och arrangera ett antal workshops med alla intresserade forskare, samt även utforma en fullständig ansökan till Vetenskapsrådet om finansiering för den nya verksamheten. En sådan ansökan beräknas vara klar 2014.

Därutöver har de forskare som är intresserade av att använda geosfärslaboratoriet en central uppgift att beskriva vad de vill göra inom respektive forskningsområde.

– I dag är det ett 30-tal forskare engagerade, men vi hoppas att det blir fler under den här planeringsfasen, säger Georgia Destouni.

Fakta

Ett nationellt geosfärslaboratorium kommer att bli en nationell forskningsinfrastruktur, som kan utnyttjas av forskare från hela landet. Verksamheten kommer att omfatta forskningsmiljön i det fem kilometer långa tunnelsystemet under Äspö samt i de omkringliggande områdena som undersökts vid SKB:s platsundersökning i Oskarshamn. Dessutom kommer forskarna att få tillgång till SKB:s databas där alla mätvärden från 1980-talet och framåt samlats. I dag omfattar databasen mer än 400 miljoner mätdata.

Nyheter

Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Att arbeta som processtekniker hos SKB handlar inte bara om att arbeta ute i anläggningen, det innebär också att övervaka och styra processer från kontrollrummet. Möt Kasper Holmgren och Dennis Österlund, två av SKB:s processtekniker, som ser till att mellanlagret för Sveriges använda kärnbränsle fu…

Publicerad: 16 februari 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte under tisdagen SKB:s anläggningar i Oskarshamn.

Publicerad: 13 februari 2024

Regeringen godkänner SKB:s forskningsprogram
Regeringen har godkänt SKB:s senaste program för forskning, utveckling och demonstration, Fud 2022. Vart tredje år redovisar SKB ett allsidigt forskningsprogram för omhändertagande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Den senaste versionen lämnades in till Strålsäkerhetsmyndigheten i septem…

Publicerad: 22 december 2023

SKB beställer ny rotator till Kapsellaboratoriet från Maskinteknik i Oskarshamn AB
SKB har tecknat ett avtal med Maskinteknik i Oskarshamn AB, för att konstruera och tillverka en ny kapselrotator till Kapsellaboratoriet i Oskarshamn. Projektet startar omgående och planeras vara klart i slutet av juni 2024. Alexander Lindqvist Rotatorn ska bland annat användas för fortsatt utveckli…

Publicerad: 21 december 2023

Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Under sommaren 2024 förväntas 30 000 besökare komma till Oskarshamn i samband med O-Ringen. Genom att skapa attraktiva miljöer samt fler och större kringaktiviteter hoppas Oskarshamns kommun ge en positiv bild av kommunen, något som i förlängningen kan attrahera fler invånare. Svensk Kärnbränslehant…

Publicerad: 2 november 2023

Publicerad: 10 december 2012