SKB:s vd om mervärdesavtalet

Mervärdesavtalet mellan Östhammars och Oskarshamns kommuner, SKB och våra ägare har varit en aktuell fråga i medierna. Här förklarar SKB:s vd Christopher Eckerberg bakgrunden till att det finns ett mervärdesavtal och hur det fungerar.

Christopher Eckerberg, vd på SKB. Foto: Lasse Modin

Christopher Eckerberg, vd på SKB. Foto: Lasse Modin

Hur kom mervärdesavtalet till?

— Mervärdesavtalet kom till på Oskarshamns och Östhammars kommuners initiativ och innebär att SKB och SKB:s ägare åtar sig att skapa värden för 1,5 – 2 miljarder kronor i kommunerna. Den kommun som SKB inte valde för slutförvaret – Oskarshamn – får 75 procent av värdena och Östhammar får 25 procent. Avtalet tecknades år 2009, strax innan SKB valde i vilken kommun man vill förlägga slutförvaret. Där anges också att kommunerna ska ha en ersättning för att kunna ha en organisation som hanterar de här frågorna.

Vilken nytta har SKB av mervärdesavtalet?

— SKB vill att båda orterna är väl rustade så att vi och våra ägare långsiktigt, i decennier, kan driva våra anläggningar och ha möjlighet att rekrytera kompetent personal. Det är också viktigt att det finns ett brett näringsliv då vi är beroende av underleverantörer.

Vad är en mervärdesinsats egentligen?

— Det kan vara satsningar på infrastruktur, utbildning, lokala näringslivet eller föreningslivet. Några exempel är att vi stöttar företagsinkubatorn Atrinova så att forskning från Äspölaboratoriet i Oskarshamn kommersialiseras och blir till nya företag. Det kan också vara att vägar blir säkrare och underlättar för pendlare. Det behöver alltså inte handla om pengar i kronor och ören. Jobb som skapas på plats i kommunerna kan till exempel räknas som ett mervärde.

Hur väljer man vilka satsningar som görs inom ramen för mervärdesavtalet?

— Många av satsningarna fanns med redan i själva avtalet. I övrigt utreds och analyseras olika frågor och ofta är det kommunernas prioriteringar om vilka insatser som ska göras som styr. Utvärderingar görs också när insatsen närmar sig sitt slut. Generellt gäller att satsningarna ska vara till nytta både för kommunerna, för SKB och våra ägare.

Varför startades Föreningslyftet och vad har det inneburit?

— Föreningslyftet syftar till att stötta de ideella krafterna i kommunerna. Tanken är att föreningarna kan få stöd för att investera i anläggningar, evenemang etcetera för att göra kommunerna och de olika tätorterna mer attraktiva att bo och leva i. Kombinationen av aktiva föreningar och en viss stöttning gör mycket för att utveckla civilsamhället och det är något som även alla våra anställda och deras familjer har nytta av.

Tycker du att det är rimligt att det finns ett sådant här avtal?

— Ja, det tycker jag. Syftet är att bidra till utvecklingen i de kommuner där SKB har verksamhet och planerar för framtida anläggningar.

Fotnot: Du kan läsa om SKB Näringslivsutveckling AB – en del av mervärdesavtalet – på www.skbnu.se