Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.

Stort intresse för små mikrober

Att de allra minsta organismerna i berget är något att räkna med vid slutförvaring av radioaktivt avfall har SKB varit medvetna om länge. Nu har fler länder intresserat sig för detta. I ett nystartat EU-projekt ska en rad olika frågor besvaras om mikrobernas betydelse i ett slutförvar.

Det började egentligen på 1990-talet då professor Karsten Pedersen från Göteborg byggde upp ett mikroblaboratorium på Äspölaboratoriet. Här studerade han hur mikrober, alltså bakterier och virus, kan överleva djupt nere i berget och om de skulle kunna ha någon betydelse för säkerheten vid slutförvaring av använt kärnbränsle. Forskningen visade entydigt att mikrober är något att räkna med i ett slutförvar.

BirgittaKalinowski01_200px

Birgitta Kalinowski

SKB har dock varit relativt ensamma om att genomföra mikrobforskning i slutförvarsmiljö. Fram till nu. Under 2013 inrättade nämligen EU:s forskningsplattform för slutförvarsfrågor, IGDTP, en arbetsgrupp kring mikrober där SKB:s Birgitta Kalinowski blev ansvarig. Efter att ha tagit upp mikrobfrågor vid flera tillfällen, och framför allt vid en större internationell konferens väcktes intresset hos fler.

– Det har visat sig att många av de frågor kring mikrober i slutförvarsmiljö som vi jobbar med också intresserar andra länder oavsett om de jobbar med låg- och medelaktivt avfall, eller andra slutförvarsmetoder än vi, säger Birgitta Kalinowski.

Nytt EU-projekt

Det stora intresset har nu resulterat i ett nytt EU-projekt inom mikrobforskning. Birgitta Kalinowski är utsedd till vetenskaplig koordinator medan SKB:s Petra Christensen är projektkoordinator och den som håller i planeringen:

– Vi på SKB samordnar projektet, följer upp att de olika delprojekten levererar det de ska och ser till att EU:s direktiv följs. Sedan ska vi även ta fram en webbplats där projektet presenteras närmare, säger Petra Christensen.

Projektet är indelat i fyra delprojekt. De två stora delprojekten handlar om mikrober i slutförvarsmiljö, dels för använt kärnbränsle, dels för låg- och medelaktivt avfall. Ett tredje delprojekt handlar om att vidareförmedla forskningsresultat till omvärlden så att den kan tillämpas i verkliga slutförvarsprojekt medan det fjärde rör projektledning och administration.

Flera forskningsfrågor undersöks

Inom låg- och medelaktivt avfall finns flera forskningsspår. För SKB handlar de viktigaste frågorna om hur mikrober kan påverka radionukliders transport ut från ett förvar, något som kan ske på flera olika sätt.

– Mer kunskap kan göra att vi måste omvärdera de antaganden vi gjort i analysen av den långsiktiga säkerheten, säger Klas Källström, expert inom låg-och medelaktivt avfall på SKB.

När det gäller delen om använt kärnbränsle finns flera aktiviteter redan igång, bland annat experiment om mikrober i buffertmaterial. Viktiga frågor handlar om hur de sulfatreducerande mikroberna kan överleva i bentoniten. Här kan de nämligen omvandla sulfat till sulfid, ett ämne som skulle kunna ta sig in till kapseln och orsaka korrosion.

Projektet startade 1 juni och ska pågå i fyra år. 15 organisationer från 8 länder deltar.

– Ett syfte med projektet är att förmedla kunskap till länder som inte kommit så långt i sin slutförvarsprocess, så därför är vi särskilt glada att Tjeckien deltar i det här projektet, säger Birgitta Kalinowski.

Fakta

Projektet Mind

Projektet heter Mind, Microbiology In Nuclear waste Disposal, och pågår från 2015 till 2019. I projektet deltar 15 universitet, forskningsföretag och avfallsbolag motsvarande SKB. Deltagarna kommer från Sverige, Storbritannien, Belgien, Finland, Tjeckien, Spanien och Tyskland. Även Schweiz finns med i projektet trots att de inte är ett EU-land. Projektet finansieras genom EU:s nya forskningsprogram Horizon 2020.

Nyheter

Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Att arbeta som processtekniker hos SKB handlar inte bara om att arbeta ute i anläggningen, det innebär också att övervaka och styra processer från kontrollrummet. Möt Kasper Holmgren och Dennis Österlund, två av SKB:s processtekniker, som ser till att mellanlagret för Sveriges använda kärnbränsle fu…

Publicerad: 16 februari 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte under tisdagen SKB:s anläggningar i Oskarshamn.

Publicerad: 13 februari 2024

Regeringen godkänner SKB:s forskningsprogram
Regeringen har godkänt SKB:s senaste program för forskning, utveckling och demonstration, Fud 2022. Vart tredje år redovisar SKB ett allsidigt forskningsprogram för omhändertagande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Den senaste versionen lämnades in till Strålsäkerhetsmyndigheten i septem…

Publicerad: 22 december 2023

SKB beställer ny rotator till Kapsellaboratoriet från Maskinteknik i Oskarshamn AB
SKB har tecknat ett avtal med Maskinteknik i Oskarshamn AB, för att konstruera och tillverka en ny kapselrotator till Kapsellaboratoriet i Oskarshamn. Projektet startar omgående och planeras vara klart i slutet av juni 2024. Alexander Lindqvist Rotatorn ska bland annat användas för fortsatt utveckli…

Publicerad: 21 december 2023

Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Under sommaren 2024 förväntas 30 000 besökare komma till Oskarshamn i samband med O-Ringen. Genom att skapa attraktiva miljöer samt fler och större kringaktiviteter hoppas Oskarshamns kommun ge en positiv bild av kommunen, något som i förlängningen kan attrahera fler invånare. Svensk Kärnbränslehant…

Publicerad: 2 november 2023

Publicerad: 15 juni 2015