Stort intresse för små mikrober

Att de allra minsta organismerna i berget är något att räkna med vid slutförvaring av radioaktivt avfall har SKB varit medvetna om länge. Nu har fler länder intresserat sig för detta. I ett nystartat EU-projekt ska en rad olika frågor besvaras om mikrobernas betydelse i ett slutförvar.

Det började egentligen på 1990-talet då professor Karsten Pedersen från Göteborg byggde upp ett mikroblaboratorium på Äspölaboratoriet. Här studerade han hur mikrober, alltså bakterier och virus, kan överleva djupt nere i berget och om de skulle kunna ha någon betydelse för säkerheten vid slutförvaring av använt kärnbränsle. Forskningen visade entydigt att mikrober är något att räkna med i ett slutförvar.

Birgitta Kalinowski

SKB har dock varit relativt ensamma om att genomföra mikrobforskning i slutförvarsmiljö. Fram till nu. Under 2013 inrättade nämligen EU:s forskningsplattform för slutförvarsfrågor, IGDTP, en arbetsgrupp kring mikrober där SKB:s Birgitta Kalinowski blev ansvarig. Efter att ha tagit upp mikrobfrågor vid flera tillfällen, och framför allt vid en större internationell konferens väcktes intresset hos fler.

– Det har visat sig att många av de frågor kring mikrober i slutförvarsmiljö som vi jobbar med också intresserar andra länder oavsett om de jobbar med låg- och medelaktivt avfall, eller andra slutförvarsmetoder än vi, säger Birgitta Kalinowski.

Nytt EU-projekt

Det stora intresset har nu resulterat i ett nytt EU-projekt inom mikrobforskning. Birgitta Kalinowski är utsedd till vetenskaplig koordinator medan SKB:s Petra Christensen är projektkoordinator och den som håller i planeringen:

– Vi på SKB samordnar projektet, följer upp att de olika delprojekten levererar det de ska och ser till att EU:s direktiv följs. Sedan ska vi även ta fram en webbplats där projektet presenteras närmare, säger Petra Christensen.

Projektet är indelat i fyra delprojekt. De två stora delprojekten handlar om mikrober i slutförvarsmiljö, dels för använt kärnbränsle, dels för låg- och medelaktivt avfall. Ett tredje delprojekt handlar om att vidareförmedla forskningsresultat till omvärlden så att den kan tillämpas i verkliga slutförvarsprojekt medan det fjärde rör projektledning och administration.

Flera forskningsfrågor undersöks

Inom låg- och medelaktivt avfall finns flera forskningsspår. För SKB handlar de viktigaste frågorna om hur mikrober kan påverka radionukliders transport ut från ett förvar, något som kan ske på flera olika sätt.

– Mer kunskap kan göra att vi måste omvärdera de antaganden vi gjort i analysen av den långsiktiga säkerheten, säger Klas Källström, expert inom låg-och medelaktivt avfall på SKB.

När det gäller delen om använt kärnbränsle finns flera aktiviteter redan igång, bland annat experiment om mikrober i buffertmaterial. Viktiga frågor handlar om hur de sulfatreducerande mikroberna kan överleva i bentoniten. Här kan de nämligen omvandla sulfat till sulfid, ett ämne som skulle kunna ta sig in till kapseln och orsaka korrosion.

Projektet startade 1 juni och ska pågå i fyra år. 15 organisationer från 8 länder deltar.

– Ett syfte med projektet är att förmedla kunskap till länder som inte kommit så långt i sin slutförvarsprocess, så därför är vi särskilt glada att Tjeckien deltar i det här projektet, säger Birgitta Kalinowski.