Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.

Stort intresse för seismologi

Seismologi är ett ämne som engagerar. Det blev tydligt när Reynir Bödvarsson, seismolog från Uppsala universitet, föreläste på SKB:s temakväll i Österbybruk i förra veckan.

Det är spännande med jordbävningar. I Sverige är vi inte så vana vid att marken skakar under fötterna, men ibland händer det faktiskt. Så var det för några veckor sedan. Så långt söderut som i Norduppland kunde man känna ett skalv som hade sitt epicentrum i Härjedalen.

– Det skalvet låg runt fyra på Richterskalan, vilket är mycket för att vara i Sverige. Ungefär vart tionde år har vi ett så pass kraftigt skalv här, berättade Reynir Bödvarsson på SKB:s temakväll.

Reynir Bödvarsson är en av Sveriges mest kända och kunniga seismologer. Så fort det händer något som har med jordbävningar eller vulkaner att göra någonstans ute i världen är det till honom som medierna vänder sig för information.

Känsliga instrument

Till vardags arbetar han vid Uppsala universitet och ansvarar bland annat för Svenska nationella seismiska nätet som har 67 mätstationer utplacerade runt om i landet för att registrera vad som händer i den svenska jordskorpan.

– Genom att mäta hur den rör sig kan vi kartlägga jordens inre. Instrumenten är enormt känsliga och samlar in data om alla rörelser i jordskorpan. Vi samarbetar också med SKB och gör seismiska mätningar i området kring Forsmark där man planerar att bygga Kärnbränsleförvaret, berättade han och menade att Sveriges berggrund generellt sett är tyst.

Vår jordskorpa är cirka 40 kilometer tjock, gammal och kall. Att ett stort skalv skulle kunna hända här är inte troligt, men vi kan å andra sidan inte utesluta det helt. Sverige ligger inte vid en plattgräns, men skalv inom en kontinentalplatta sker också, även om de är ovanliga, sa han och visade upp en karta över Sverige där alla ”händelser” det senaste året var markerade med röda prickar.

Kontinenterna driver isär

Hur många skalv har vi då i Sverige varje år? Ja, det är ganska många fast de är mycket små, enligt Reynir Bödvarsson.

– De seismiska stationerna registerar cirka 800-900 skalv per år. Majoriteten är så kallade mikroskalv. Det vill säga de har en magnitud på mellan 0 och 1 på Richterskalan. Ungefär tio skalv per år når över 2 och ett skalv per år når 3 på samma skala, sa han.

De cirka 30 personer som tagit sig till Österbyskolan fick också veta att det för 250 miljoner år sedan bara fanns en enda stor superkontinent – Pangea.

– Teorin att kontinenterna driver isär har funnits ända sedan i slutet av 1500-talet men utvecklades vidare i början av 1900-talet. Men på den tiden hade man inga bevis för att hypotesen var riktig. Det är tack vare våra moderna mätmetoder som vi nu kan konstatera att det stämmer och att motorn i processen är värmen i jordens inre.

Fakta

Vad händer om det inträffar ett stort jordskalv i Kärnbränsleförvarets närhet i samband med en istid? Den frågan måste SKB kunna svara på i sina säkerhetsanalyser. Därför bedriver SKB sedan länge forskning kring jordskalv och deras processer.

MER INFORMATION

Nyheter

Från grodflytt till gallring
Hur blev SKB en annorlunda sorts skogsägare och hyresvärdar åt en sällsynt groda? Vi dyker ner i konstgjorda gölar och tar ett myggrikt skogsbad för att titta närmare på naturvårdsarbetet i praktiken. Naturvård, det kan verka som ett diffust begrepp – en term som kan innefatta allt från planer och t…

Publicerad: 22 februari 2024

Testnyhet för att se att det funkar
Ledningen SKB Foto Mikael Wallerstedt Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in repre…

Publicerad: 14 december 2023

Nya hem åt sällsynta groddjur
Kring en göl i Forsmarksområdet har det den sista tiden kretsat både stor aktivitet och ett flertal små sällsynta groddjur. Inför att gölen ska fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret har SKB skapat nya hem åt de groddjur som lever här. Nu har en flytt av djuren genomförts med lyckat resultat.

Publicerad: 19 juni 2023

SKB:s Grönlandsprojekt
En av GAP-projektets väderstationer uppe på inlandsisen. Foto: Dirk van As. I SKB:s analyser av långsiktig säkerhet för existerande och planerade förvar för kärnavfall täcker analysperioden en mycket lång tid framöver. Under denna tid kommer klimatet på platsen att variera kraftigt och för att öka f…

Publicerad: 8 juni 2023

Forsmarks hamn byggs ut för 200 miljoner kronor, ska möjliggöra hållbara sjötransporter till slutförvar
SKB vill bygga ut Forsmarks hamn för att möjliggöra hållbara transporter till och från de planerade slutförvarsprojekten. Den 29-31 maj hålls huvudförhandling vid Mark- och miljödomstolen i Nacka för tillstånd att rusta upp och bygga ut hamnen. I april 2023 blev SKB ny ägare till Forsmarks hamn. Den…

Publicerad: 25 maj 2023

Publicerad: 7 november 2014