Denna text är äldre än 11 år och kan innehålla inaktuell information.
Stort intresse för geosfärslaboratorium
Från klimatproblematik till mikrober i underjorden. Ja, det var både bredd och djup på diskussionerna när 100-talet forskare träffades i Oskarshamn 7-8 november. Det var den första årliga konferensen för det nationella geosfärslaboratoriet, NGL, som enligt planerna ska utvecklas med Äspölaboratoriet som bas.
– Poängen med det här mötet är att vi ska få input från forskarna om möjligheterna med NGL och vad vi bör ta med när vi ansöker om stöd från Vetenskapsrådet för att bygga upp en forskningsinfrastruktur kring Äspölaboratoriet.
Det sa Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, när hon, i egenskap av koordinator för planeringen av NGL och tillika konferensens initiativtagare, hälsade deltagarna välkomna.
Många förslag
Ett 100-tal forskare från sex olika länder deltog vid konferensen. En lång rad förslag på tänkbara forskningsområden för NGL presenterades. De rörde allt ifrån miljö- och klimatfrågor till mer specifika områden som mikrobiologi och geologisk karakterisering. Inom alla områden framhölls fördelarna med att kunna använda Äspölaboratoriet som experimentplats och även nyttja den databas med mätdata som SKB byggt upp.
Förberedelserna inför NGL har pågått snart ett år och våren 2014 räknar man med att lämna in en första ansökan om medel från Vetenskapsrådet för att kunna påbörja uppbyggnaden av verksamheten. Under konferensen diskuterades därför också vad forskarna behöver i form av infrastruktur och teknisk utrustning för att komma i gång med verksamheten. Här nämndes bland annat behov av boende, bilar för persontransporter och laboratorium för kemiska analyser, liksom behov av att ha personal på plats som kan övervaka experiment och sköta administrationen.
Internationell rådgivning
På plats under konferensen fanns även den internationella rådgivningsgrupp som bildats med framstående forskare och forskningsledare från olika länder. De poängterade bland annat att NGL inte bara är av nationellt intresse utan även har stora möjligheter att ingå i olika internationella forskningsnätverk. En av medlemmarna i gruppen var Stewen Banwart från universitetet i Sheffield:
– Jag har inte sett någon plats i världen där det finns geologisk forskning som motsvarar den vid Äspölaboratoriet. Forskare från övriga världen borde vara glada om de får möjlighet att komma dit och jobba, sa han.
Georgia Destouni var nöjd med det stora intresse som NGL väckt inom forskarvärlden och den stora uppslutningen till konferensen i Oskarshamn.
– NGL måste nu fortsätta att utvecklas och jag hoppas att vi kan ordna liknande möten varje eller vartannat år framöver, sa hon.
Under drygt 25 års tid har SKB bedrivit forskning kring slutförvaring av använt kärnbränsle vid Äspölaboratoriet. Anläggningen har med tiden utvecklats till en unik forskningsmiljö. I framtiden kommer SKB:s behov av anläggningen att minska och man vill därför se att fler forskare kan dra nytta av laboratoriet. Därför planeras nu för en forskningsinfrastruktur som gör att forskare i Sverige och andra länder får tillgång till underjordslaboratoriet och den databas som SKB byggt upp med mätdata från forskningen och platsundersökningen i Oskarshamn.
Nyheter
Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Publicerad: 16 februari 2024
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Publicerad: 13 februari 2024
Regeringen godkänner SKB:s forskningsprogram
Publicerad: 22 december 2023
SKB beställer ny rotator till Kapsellaboratoriet från Maskinteknik i Oskarshamn AB
Publicerad: 21 december 2023
Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Publicerad: 2 november 2023