Denna text är äldre än 11 år och kan innehålla inaktuell information.

Så mycket kostar rivning

Vad kostar det att riva en kärnkraftsreaktor och hur ska man gå tillväga? Det beskrivs i de rivningsstudier som nu tagits fram för respektive anläggning. Studierna har gjorts av SKB och kärnkraftsbolagen gemensamt.

Sedan tidigare finns det en rivningsstudie för Barsebäcks kärnkraftverk som redan stängts av och väntar på rivning. Vid halvårsskiftet blev även rivningsstudier för Forsmark, Ringhals och Oskarshamn klara. Här handlar det om kärnkraftsreaktorer som ska rivas någon gång i framtiden.

– Det vi har gjort nu är specifika studier för respektive anläggning. Studierna ger oss en mer detaljerad uppfattning om rivningskostnaderna och kommer att fungera som ett underlag när avgiften till Kärnavfallsfonden ska fastställas inom ramen för arbetet med plankalkylen, berättar Fredrik De la Gardie, utredningsingenjör för avveckling av kärntekniska anläggningar på SKB.

Internationella jämförelser

Hur stora kostnaderna är för att riva kärnkraftverk är en fråga som har debatterats mycket. Internationella jämförelser har gjorts bland annat med Tyskland där rivningar visat sig bli dyrare än de svenska uppskattningarna.

– Den största skillnaden mellan oss och till exempel Tyskland är hur avfallssystemet är uppbyggt. I Tyskland tar man ner delar i mindre komponenter vilket tar längre tid och kostar mer. Vi tänker använda större behållare och har ett fördelaktigare system ur ett avvecklingsperspektiv, säger Fredrik De la Gardie.

I de rivningsstudier som nu gjorts uppskattar man kostnaden per kärnkraftverk till mellan fyra och sju miljarder kronor. Att genomföra en rivning beräknas ta mellan fem och sju år per reaktor.

Påslag för osäkerheter

Men resultaten från studierna ger bara en referenskostnad. När SKB ska uppskatta kostnaderna i den plankalkyl som lämnas till myndigheterna nästa gång i början av 2014 kommer ett påslag för osäkerheter att göras.

– För det är klart att det alltid finns flera osäkerheter i framtiden som kommer att påverka kostnaderna. Vi gör så gott vi kan utefter den kunskap vi har i dag och de förutsättningar vi känner till nu. Ändras förutsättningarna så ändras kostnaderna också, säger Fredrik De la Gardie.

En orsak till att han trots allt anser att uppskattningarna är tillförlitliga är att två konsultföretag, båda med tidigare erfarenhet av rivningsprojekt, kommit till likartade resultat. Det handlar om Westinghouse och amerikanska TLG.

Allt inte radioaktivt

Att riva ett kärnkraftverk är också en stor praktisk utmaning som kräver omfattande planering och en hel del logistik. Den största delen av byggnadsmaterialet innehåller inte någon radioaktivitet alls.

– Det kan tas om hand som vilket industriavfall som helst.

Resterande är metall- och betongskrot som blivit radioaktivt under åren i drift. Större delen innehåller mindre mängder radioaktivitet och är vad man kallar lågaktivt. Annat är medelaktivt avfall.

Tanken är att allt rivningsavfall som kräver slutförvaring från de svenska reaktorerna ska placeras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR i Forsmark, i framtiden. Rivningsstudierna kommer även att fungera som ett underlag inför den planerade utbyggnaden av SFR. Här finns också mer detaljerade uppgifter än tidigare om det radioaktiva avfallet och hur stora volymer det handlar om.

Fakta

Vart tredje år uppdaterar SKB kostnaderna för rivning av kärnkraftverken och slutförvaringen av det radioaktiva avfallet till rådande förutsättningar. Plankalkylen lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten som granskar den. Det är därefter regeringen som slutligen fastslår hur stor avgiften till statliga Kärnavfallsfonden ska vara.

Finansieringssystemet bygger på att kärnkraftsföretagen avsätter en viss summa per levererad kilowattimme kärnkraftsel till fonden. Pengarna kommer bland annat att användas till arbetet med att avveckla och riva de svenska kärnkraftverken i framtiden.

Fotnot: SKB har valt att publicera rivningsstudierna i publika rapporter. De finns att läsa på engelska på webbplatsen.

R-13-03, Forsmark
R-13-04, Oskarshamn
R-13-05, Ringhals

Nyheter

Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Att arbeta som processtekniker hos SKB handlar inte bara om att arbeta ute i anläggningen, det innebär också att övervaka och styra processer från kontrollrummet. Möt Kasper Holmgren och Dennis Österlund, två av SKB:s processtekniker, som ser till att mellanlagret för Sveriges använda kärnbränsle fu…

Publicerad: 16 februari 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte under tisdagen SKB:s anläggningar i Oskarshamn.

Publicerad: 13 februari 2024

Regeringen godkänner SKB:s forskningsprogram
Regeringen har godkänt SKB:s senaste program för forskning, utveckling och demonstration, Fud 2022. Vart tredje år redovisar SKB ett allsidigt forskningsprogram för omhändertagande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Den senaste versionen lämnades in till Strålsäkerhetsmyndigheten i septem…

Publicerad: 22 december 2023

SKB beställer ny rotator till Kapsellaboratoriet från Maskinteknik i Oskarshamn AB
SKB har tecknat ett avtal med Maskinteknik i Oskarshamn AB, för att konstruera och tillverka en ny kapselrotator till Kapsellaboratoriet i Oskarshamn. Projektet startar omgående och planeras vara klart i slutet av juni 2024. Alexander Lindqvist Rotatorn ska bland annat användas för fortsatt utveckli…

Publicerad: 21 december 2023

Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Under sommaren 2024 förväntas 30 000 besökare komma till Oskarshamn i samband med O-Ringen. Genom att skapa attraktiva miljöer samt fler och större kringaktiviteter hoppas Oskarshamns kommun ge en positiv bild av kommunen, något som i förlängningen kan attrahera fler invånare. Svensk Kärnbränslehant…

Publicerad: 2 november 2023

Publicerad: 29 augusti 2013