Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.

Indiska kvinnor plockar skräp och klumpar från leran för hand innan den processas i fabrik. Foto: Daniel Svensson.

Lerexperter på besök i Indien

I Kärnbränsleförvaret kommer det gå åt stora mängder bentonitlera, både som buffertmaterial och framför allt för att återfylla alla tunnlarna. I augusti var tre av SKB:s experter i Indien för att besöka en av världens största bentonitleverantörer.

Bentonitlera är ett naturmaterial som finns på många platser i världen. Ett land som levererar riktigt stora mängder bentonit och som beräknas göra så även i framtiden är Indien. SKB:s Esther Jonsson, Patrik Sellin och Daniel Svensson begav sig dit för att lära sig mer om hur leran bryts och processas.

Brytning och bearbetning

Resan tog dem till nordvästra Indien, närmare bestämt Kutch. Här finns en av världens största leverantörer av bentonitlera, Ashapura, som har flertalet gruvor och en bearbetningsanläggning i området.

En man med hjälm och mynskydd vid ett lerlager. Foto: SKB.

Munskydd mot dammet var ett måste när Daniel Svensson besökte bearbetningsanläggningen för bentonitlera i Indiska Kutch. Foto: Esther Jonsson.

– Bentonitlera är ett naturmaterial och beroende på hur man hanterar och bearbetar leran får man olika produkter. Vi behöver veta mer om hur naturmaterialet hanteras från början till slut för att förstå varför olika leror skiljer sig åt i kvalitet och innehåll, förklarar Daniel Svensson som är ämnesexpert inom buffertmaterial.

Leran bryts i dagbrott där man med hjälp av grävmaskiner gräver upp materialet som sedan sprids ut på stora fält för att soltorka. Den torra leran körs sedan till en bearbetningsanläggning där den krossas, mals och processas på olika sätt, beroende på vad den ska användas till.

Lerns kemi viktig

SKB har redan använt lera härifrån till flera experiment i Äspölaboratoriet. Bland annat ingår den i experimentet Alternativa buffertmaterial (ABM).

– I det försöket tittar vi i detalj på hur de kemiska egenskaperna varierar mellan olika leror och bland annat har vi sett att den indiska leran har lägre halter av svavel än leror från andra platser, vilket har förvånat oss lite, berättar Daniel Svensson.

Svavel är ett ämne som har betydelse vid slutförvaring av använt kärnbränsle. Det kan nämligen bilda sulfider som kan angripa kapseln och orsaka kopparkorrosion. På plats i Indien blev det uppenbart varför den indiska leran skiljer sig.

– Vanligtvis mals materialet som det är, men i Indien gick man ute på fälten och plockade bort större klumpar och föroreningar för hand, bland annat gipsklumpar som innehåller svavel. Det har jag inte sett någon annanstans i världen, säger Daniel Svensson.

Samtidigt imponerades SKB:s lerexperter av de avancerade kvalitetstesterna som utfördes. Bland annat användes röntgendiffraktion vilket även SKB gör i sitt lerlaboratorium på Äspö. Detta gjorde att Indien bjöd på en närmast exotisk blandning av låg- och högteknologi.

Mer kunskap behövs

Generellt finns det stor kunskap om lera och dess kemiska egenskaper. Men för SKB:s del finns fortfarande luckor där fortsatt forskning krävs, förklarar Daniel Svensson.

– Vi behöver veta mer om hur mineralet montmorillonit skiljer sig i bentonitleror från olika platser. Det kan nämligen påverka lerans förmåga att bilda kolloider, något som avgör om bentoniterosion kan uppstå eller inte. I det avseendet ser vi vissa fördelar med den indiska leran och den kan därför vara en potentiell lera att använda vid slutförvaring av använt kärnbränsle.

En kvinna i halvfigur. Foto: SKB.

– Vi kommer behöva ungefär 50 000 ton lera per år säger Esther Jonsson. Foto: Daniel Svensson.

I Kärnbränsleförvaret kommer SKB att behöva runt 50 000 ton bentonitlera per år som buffertmaterial runt kopparkapslarna och som återfyllningsmaterial i deponeringstunnlarna. Kunskap om och kontakt med de stora leverantörerna är därför viktigt redan nu. Esther Jonsson som är operativ beställare för teknikutveckling inom buffert, återfyllning och förslutning, förklarar varför:

– Att få bättre förståelse för hur de olika leverantörerna hanterar leran hjälper oss när vi ska arbeta fram krav för leran i Kärnbränsleförvaret. Efter besöket i Indien vet vi hur det går till där och vilka kvalitetskontroller som görs, då är det lättare för oss att uttrycka våra krav på ett sätt så att de förstår vad vi vill ha.

MER INFORMATION

Nyheter

Från grodflytt till gallring
Hur blev SKB en annorlunda sorts skogsägare och hyresvärdar åt en sällsynt groda? Vi dyker ner i konstgjorda gölar och tar ett myggrikt skogsbad för att titta närmare på naturvårdsarbetet i praktiken. Naturvård, det kan verka som ett diffust begrepp – en term som kan innefatta allt från planer och t…

Publicerad: 22 februari 2024

Testnyhet för att se att det funkar
Ledningen SKB Foto Mikael Wallerstedt Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in repre…

Publicerad: 14 december 2023

Nya hem åt sällsynta groddjur
Kring en göl i Forsmarksområdet har det den sista tiden kretsat både stor aktivitet och ett flertal små sällsynta groddjur. Inför att gölen ska fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret har SKB skapat nya hem åt de groddjur som lever här. Nu har en flytt av djuren genomförts med lyckat resultat.

Publicerad: 19 juni 2023

SKB:s Grönlandsprojekt
En av GAP-projektets väderstationer uppe på inlandsisen. Foto: Dirk van As. I SKB:s analyser av långsiktig säkerhet för existerande och planerade förvar för kärnavfall täcker analysperioden en mycket lång tid framöver. Under denna tid kommer klimatet på platsen att variera kraftigt och för att öka f…

Publicerad: 8 juni 2023

Forsmarks hamn byggs ut för 200 miljoner kronor, ska möjliggöra hållbara sjötransporter till slutförvar
SKB vill bygga ut Forsmarks hamn för att möjliggöra hållbara transporter till och från de planerade slutförvarsprojekten. Den 29-31 maj hålls huvudförhandling vid Mark- och miljödomstolen i Nacka för tillstånd att rusta upp och bygga ut hamnen. I april 2023 blev SKB ny ägare till Forsmarks hamn. Den…

Publicerad: 25 maj 2023

Publicerad: 28 juli 2014