Internationell kurs om mätningar i slutförvarsmiljö

Efter fyra års arbete avslutas det EU-finansierade projektet Modern 2020 med en kurs i övervakningsteknik. Kursen hölls under sex dagar vid Äspölaboratoriet och lockade deltagare från hela Europa.

Hur kan man göra långtidsmätningar i ett geologiskt slutförvar för långlivat radioaktivt avfall? Vilken utrustning kan användas, var kan man mäta och varför ska man mäta? Det var några av frågorna som behandlades vid den kurs som genomfördes vid Äspölaboratoriet i slutet av maj. Hela 24 deltagare från tio länder inom EU samt även Ryssland och Ukraina deltog i de olika kursmomenten. Teori varvades med praktiska övningar i testhallen på Äspö. Även ett besök i underjordslaboratoriet stod på schemat liksom ett besök vid Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, som båda var mycket uppskattade.

Blandningen av teori och praktik uppskattades

Här mäts fuktighet och temperatur i sand och bentonitpelletar. Katarina Cernochova från Tjeckien uppskattade kursen om mätningar i slutförvarsmiljö.

Här mäts fuktighet och temperatur i sand och bentonitpelletar. Katarina Cernochova från Tjeckien uppskattade kursen om mätningar i slutförvarsmiljö.

Katarina Cernochova från Tjeckien är geoteknisk ingenjör och arbetar vanligtvis med mätningar i svällande lera vid CTU – Centre of Experimental Geotechnics vid Tjeckiska tekniska universitetet i Prag. Som deltagare i kursen gillade hon blandningen av teori och praktik.

– Jag är van att genomföra den här typen av mätningar, men här handlar det om betydligt längre tidsskalor, uppåt 100 000 år, som är relevanta för ett slutförvar, och då får man tänka lite annorlunda. Vi har fått testa annan mätteknik också, till exempelvis optisk utrustning vilket är väldigt spännande, sa hon.

Fyraårigt projekt avslutas

Kursen var ett resultat av det EU-finansierade forskningsprojektet Modern 2020 som nu avslutas efter fyra års arbete. Projektet, där SKB varit en av flera drivande organisationer, har haft som mål att utveckla teknik för att övervaka olika delar av ett slutförvar för långlivat avfall, exempelvis använt kärnbränsle. En viktig del har handlat om kunskapsöverföring, så att metoderna kan bli tillgängliga för fler länder vid planering och bygge av ett slutförvar. Där var kursen på Äspö en viktig aktivitet.

Johan Bertrand, från Andra, förevisade fiberoptiska mätmetoder och har varit projektkoordinator för Modern 2020.

Johan Bertrand, från Andra, förevisade fiberoptiska mätmetoder och har varit projektkoordinator för Modern 2020.

Inom projektet har man inte bara tagit fram teknik för övervakning, utan även utvecklat strategier och en screeningmetod för att välja vilka parametrar som ska mätas vid övervakningen av ett slutförvar. Metoden har sedan testats på de olika ländernas berggrund och slutförvarskoncept.

Johan Bertrand från franska kärnavfallsorganisationen Andra, har varit projektkoordinator och undervisade i fiberoptiska mätningar under kursen.

– Vi har tittat på övervakning ur ett helhetsperspektiv och i screeningmetoden har vi tagit hänsyn till de olika ländernas förutsättningar såsom vilken berggrund som finns, vilket slutförvarskoncept som ska användas och vilka krav som ställs från myndigheter och i lagar i olika länder.

Assen Simeonov har varit en av SKB:s representanter i projektet.

Allmänhet och beslutsfattare har involverats

En viktig del har också varit att involvera allmänhet och beslutsfattare som berörs av de olika ländernas slutförvarsplaner. Ett flertal workshopar har därför arrangerats för att diskutera och ta in olika åsikter och syn på hur ett slutförvar ska övervakas på längre sikt och varför. Allmänheten och beslutsfattarna har också deltagit i projektmöten där projektets experter har arbetat fram mätmetoderna och screeningmetoden.

Assen Simeonov som deltagit i arbetet för SKB:s räkning förklarar varför.

– Det gäller att förstå varandra, för experterna är det viktigt att få förståelse för hur andra parter ser på frågor kring övervakning och från allmänhetens sida är det viktigt att förstå vad som är möjligt att mäta och vad mätningarna faktiskt visar.

I projektet som nu avslutades i och med kursen vid Äspölaboratoriet, har 28 organisationer från 13 länder inom EU och från Japan samarbetat. Det är slutförvarsorganisationer, motsvarande svenska SKB, organisationer som genomför forskning inför slutförvaring av radioaktivt avfall, organisationer med teknisk specialkompetens och ett antal akademiska forskningsenheter.