Finland ligger steget före

Finland och Sverige har kommit längst i planerna för ett slutförvar för använt kärnbränsle. Grannlandet i öster har redan börjat bygga. Samtidigt börjar det hända saker i andra delar av världen. Det visar en utblick i kärnavfallsvärlden.

Sveriges program för det använda kärnbränslet röner stort intresse i omvärlden. Finland har valt att använda den av SKB utvecklade metoden som kallas KBS-3, som går ut på att kopparkapslar omgivna av bentonitlera placeras i ett förvar 500 meter ner i urberget. SKB har även ett brett internationellt samarbete med flera andra länder och deras respektive organisationer. Utbyte av forskningsresultat är en del i detta, liksom teknik- och erfarenhetsutbyte.

I dagsläget befinner sig flera länder i en platsvalsfas. Schweiz till exempel är på gång med områdesundersökningar och planerar att välja plats för slutförvaret om två-tre år. Även Tyskland, Storbritannien, Japan och Kanada är i begrepp att välja plats.

Kanada lutar sig mot koppar

I Kanada har man gallrat ner runt 20 möjliga områden till två, som man nu går vidare med. Kanada är ett av flera länder som har KBS-3 som referens.

– Här har man två kopparkoncept, dels ett KBS-3-liknande med en större kapsel där det får plats mer bränsle, dels ett annat kopparkoncept med kortare kapslar med rundade ändar, berättar Magnus Holmqvist, vd för SKB International.

– Kanada har ett annat kärnkraftskoncept än vi har i Sverige. De använder natururan som ger mindre energimängd, men också mindre radioaktivitet. Därför har de jämförelsevis stora volymer kärnavfall, men med lägre radioaktivitet än vårt, fortsätter han.

Frankrike satsar på upparbetning

I Frankrike är huvudspåret upparbetning av använt kärnbränsle. Men för att ta hand om både använt kärnbränsle och de högaktiva rester som blir kvar efter upparbetningen behövs ett geologiskt slutförvar.

Statliga kärnavfallsorganisationen Andra planerar att ansöka om att få bygga ett slutförvar i en lerformation i Meusedistriktet i norra delen av landet, nära gränsen till Belgien.

SKB agerar rådgivare

På flera håll i världen har processen för att ta hand om det använda kärnbränslet dragit ut på tiden eller helt stannat upp. Ofta beroende på att det är en politisk och för samhället svår fråga. Många länder, däribland Norge, Storbritannien, Japan, Taiwan, Kina och Sydkorea har vänt sig till SKB International för att få veta hur SKB arbetat långsiktigt med öppenhet och transparens för att nå acceptans.

Informationskampanj för slutförvarstanken i Japan

I Japan arbetar myndigheterna för att få kommuner intresserade av att medverka i förstudier. Man har rest runt i landet och haft informationsinsatser för att öka kunskapen och få kommunerna att vilja engagera sig. Tanken är att få ihop grupper av individer som sen ska bli ambassadörer för slutförvarstanken. Japan liksom Storbritannien pratar om att förlägga förvaret under havsytan. Britterna, som letar lämplig plats framför allt i närheten av upparbetningsanläggningen Sellafield, planerar att ha en milslång tunnel ut till förvaret.

– Ett av skälen är att man bedömer att det då är lättare att få acceptans och tillstånd för anläggningen, säger Johan Andersson, SKB International.

Stiltje i USA

De tidigare långt gångna planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle i Yucca Mountain i Nevada, USA, stoppades av president Obama som ville att en oberoende kommission skulle utreda frågan. Sedan dess har inget hänt. En lag säger att ett slutförvar för använt kärnbränsle är statens ansvar och så länge ett sådant inte finns måste staten betala vite till kraftbolagen för att det använda bränslet är kvar på anläggningarna.

– Det gör att det inte finns något incitament för kraftbolagen att själva driva frågan. President Trump sade att han skulle skjuta till pengar för att utredningen skulle få fart, men det hände aldrig. Amerikanerna var till och med före oss att lämna in sin ansökan, men sen dess har alltså ingenting hänt, berättar Magnus Holmqvist.