Denna text är äldre än 6 år och kan innehålla inaktuell information.

Fyra Oskarshamnstjejer, från vänster Alice Kodelja, Tove Lindström och Hanna Karlsson (samt Ronja Gunnarsson som inte kunde delta vid presentationen) har samlat information om hur olika skyltar kan tolkas. Foto: Curt-Robert Lindqvist.

Elever på Oscarsgymnasiet hjälper fransk forskare

Fyra Oskarshamnstjejers gymnasiearbete ingår som underlag i ett franskt forskningsuppdrag om utformning av tecken och bilder för framtiden.

Metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle förutsätter att förvaret inte behöver kontrolleras eller övervakas för att upprätthålla säkerheten efter förslutningen, så att förvarets existens inte ska belasta kommande generationer. Samtidigt bör informationen om Kärnbränsleförvaret föras vidare till kommande generationer – så att de ska kunna ta välgrundade beslut och undvika oavsiktligt intrång.

Sofie Tunbrant. Foto: SKB.

– Det finns två grundläggande principer för hur information kan föras vidare – successivt från generation till generation och direkt till en avlägsen framtid. Den successiva överföringen karakteriseras av mänsklig inblandning och kan exemplifieras med arkiv. Markörer kan vara ett sätt att överföra information direkt till en avlägsen framtid. Frågan är hur de markörer vi skapar i dag kommer att uppfattas i framtiden, säger Sofie Tunbrant, som är SKB:s representant i samarbetet med franska systerorganisationen Andra.

Elever samlar in signaler för fara

SKB:s arbete med att bevara information om Kärnbränsleförvaret långt in i framtiden består av olika delar – bland annat ett direkt samarbete med franska Andra. Andra har ett omfattande program för informationsbevarande de närmaste åren. Bland annat inkluderar det ett forskningsuppdrag till doktoranden Florian Blanquer på universitetet i Limoges. Hans kommande avhandling har en arbetstitel som närmast kan översättas till ”Robusthet och beständighet i semiotik (tolkning av tecken och bilder). Ett test av tecknens varaktighet över tid”.

– Som underlag för arbetet behöver Florian Blanquer hjälp med att samla in och kategorisera tecken på fara, eller uppmaningar om att man bör vara aktsam, som finns i vår omgivning. Det handlar om alla sorters tecken, som kan uppträda i form av skyltar, texter, objekt, ljus, ljud, lukt, otillgänglighet med mera, berättar Sofie.

Under våren 2017 gjorde en grupp (André Ottosson, Gustav Lövgren, Cem Aslan och Uridon Fanici) från Oscarsgymnasiet detta som sitt gymnasiearbete. De samlade alltså de tecken som vi i dag har lärt oss signalerar fara. Men nästa fråga är hur man tolkar dessa tecken om man aldrig har sett eller hört talas om dem?

Fler uppgifter på gång

Under våren 2018 gav ytterligare ett gymnasiearbete underlag till Florian Blanquers forskning. Barn i åldrarna fyra till åtta år, varje ålder för sig i en egen grupp, har fått se ett urval av de skyltar som förra året identifierades som signaler på fara och berättat vad de ser och vad de tror att det betyder. Undersökningen har genomförts av Hanna Karlsson, Tove Lindström, Alice Kodelja och Ronja Gunnarsson på Oscarsgymnasiet.

– Resultatet är på sitt sätt självklart, men vi behöver påminnas om det: Skyltarna är inte ”självupplysande”, utan man måste ha lärt sig vad de betyder. Ta till exempel klassiska varningsskylten för radioaktivitet, vars budskap är uppenbart för oss i kärnkraftsbranschen. Den tolkas av åttaåringarna som varning för eld, gift eller helikoptrar(!), berättar Sofie och fortsätter.

– En spännande iakttagelse är, att när barnen ombads beskriva vad de såg återgav de innehållet i tecknet (”propellerblad”), men inte formen (trekantig) eller färgen (svart och gul). Det är användbar information vid utformandet av varningsskyltar som ska förstås långt in i framtiden.

Florian Blanquer är mycket nöjd med den hjälp han har fått av eleverna på Oscarsgymnasiet och under 2019 har ytterligare ett elevprojekt genomförts (se länk uppe till höger).

Nyheter

Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Att arbeta som processtekniker hos SKB handlar inte bara om att arbeta ute i anläggningen, det innebär också att övervaka och styra processer från kontrollrummet. Möt Kasper Holmgren och Dennis Österlund, två av SKB:s processtekniker, som ser till att mellanlagret för Sveriges använda kärnbränsle fu…

Publicerad: 16 februari 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte under tisdagen SKB:s anläggningar i Oskarshamn.

Publicerad: 13 februari 2024

Regeringen godkänner SKB:s forskningsprogram
Regeringen har godkänt SKB:s senaste program för forskning, utveckling och demonstration, Fud 2022. Vart tredje år redovisar SKB ett allsidigt forskningsprogram för omhändertagande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Den senaste versionen lämnades in till Strålsäkerhetsmyndigheten i septem…

Publicerad: 22 december 2023

SKB beställer ny rotator till Kapsellaboratoriet från Maskinteknik i Oskarshamn AB
SKB har tecknat ett avtal med Maskinteknik i Oskarshamn AB, för att konstruera och tillverka en ny kapselrotator till Kapsellaboratoriet i Oskarshamn. Projektet startar omgående och planeras vara klart i slutet av juni 2024. Alexander Lindqvist Rotatorn ska bland annat användas för fortsatt utveckli…

Publicerad: 21 december 2023

Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Under sommaren 2024 förväntas 30 000 besökare komma till Oskarshamn i samband med O-Ringen. Genom att skapa attraktiva miljöer samt fler och större kringaktiviteter hoppas Oskarshamns kommun ge en positiv bild av kommunen, något som i förlängningen kan attrahera fler invånare. Svensk Kärnbränslehant…

Publicerad: 2 november 2023

Publicerad: 16 maj 2018