Denna text är äldre än 8 år och kan innehålla inaktuell information.
Brett stöd för framtidens Äspölaboratorium
Den framtida användningen av SKB:s underjordslaboratorium på Äspö var ämnet under konferensen ”Underground space challenge” som hölls i Kalmar i mitten av oktober. Initiativet att utveckla laboratoriet till en nationell forskningsinfrastruktur fick ett brett stöd från såväl universitet, högskolor, företag och organisationer, i och utanför Sverige.
Under begreppet NGL, Nationellt geosfärslaboratorium, arbetar ett flertal större universitet och högskolor gemensamt för att utveckla en öppen forskningsinfrastruktur kring SKB:s underjordslaboratorium på Äspö. I mitten av oktober anordnades den fjärde NGL-konferensen som bjöd på två dagar av inspirerande föredrag om såväl tidigare forskning som tänkbara framtida forskningsfält för underjordslaboratoriet.
Helena Nilsson, regiondirektör Kalmar län, öppnade konferensen och lyfte därmed fram Äspölaboratoriet som en regional och nationell tillgång.
– Vi ser att Äspölaboratoriet kan bli en motor i den regionala utvecklingen, sa hon och uttryckte sitt stöd för utvecklingen av laboratoriet och särskilt till Oskarshamns kommun som genom Nova har en central roll i att förverkliga NGL.
Viktig milstolpe
Ulf Karlsson, professor vid Linköpings universitet, inledde därefter konferensen med att omnämna en viktig milstolpe i arbetet, nämligen att Vetenskapsrådet i somras lyfte upp Äspölaboratoriet och NGL-satsningen på sin lista över framtida forskningsinfrastrukturer med ett högt vetenskapligt och strategiskt värde. Detta öppnar möjligheten att från 2019 söka finansiering från Vetenskapsrådet för att bygga upp en sådan verksamhet.
– Vi har lyckats etablera NGL som en forskningsinfrastruktur att räkna med. Det är fortfarande långt kvar till målet och nu gäller det att hålla i gång de nationella och internationella kontakterna för att ta NGL vidare, sa han.
SKB:s vd Christopher Eckerberg beskrev under sitt anförande hur han ser på framtiden för Äspölaboratoriet.
– Enligt våra nuvarande planer kommer SKB fortsätta sin verksamhet på Äspö som vanligt fram till 2023, därefter kommer vårt behov av anläggningen successivt att minska. Vi är övertygade om att den unika miljön som Äspö erbjuder även kan komma till nytta för andra intressenter utanför kärnavfallsområdet.
Han såg framför sig att någon gång i framtiden kunna lämna över anläggningen till nya ägare i en stegvis process där nya intressenter kommer in i takt med att SKB:s verksamhet vid anläggningen minskar.
– Som ägare till Äspölaboratoriet har SKB en central roll i att NGL-initiativet lyckas och vi är beredda att, i nära samarbete med övriga parter, bidra med den kunskap, erfarenhet och ansträngning som behövs för att ta det här vidare, sa han.
Många framtida möjligheter
Under de två dagarna hölls cirka 25 föredrag av representanter från forskarvärlden och näringslivet och en rad möjligheter för framtida verksamhet vid Äspölaboratoriet lyftes fram. Här nämndes till exempel utveckling inom en rad geotekniska områden, forskning inom mikrobiologi och idéer att nyttja Äspölaboratoriet som testanläggning inom energilagring och geoenergi samt en utbildningsverksamhet på universitetsnivå.
Avslutningsvis sammanfattade Vladimir Cvetkovic, professor vid Kungliga tekniska högskolan och samordnare för NGL, visionen för framtiden:
– Vår ambition med NGL är att skapa en forskningsanläggning i världsklass där vi kan bedriva utveckling inom vetenskap och teknik där geosfären har en nyckelroll. Med gemensamma krafter har vi en stor chans att lyckas.
Nyheter
Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Publicerad: 16 februari 2024
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Publicerad: 13 februari 2024
Regeringen godkänner SKB:s forskningsprogram
Publicerad: 22 december 2023
SKB beställer ny rotator till Kapsellaboratoriet från Maskinteknik i Oskarshamn AB
Publicerad: 21 december 2023
Mervärdessatsningar kring O-Ringen ska locka nya invånare till Oskarshamn
Publicerad: 2 november 2023