Denna text är äldre än 6 år och kan innehålla inaktuell information.

Äspölaboratoriet

”Nytt och gammalt på samma gång”

Det har skett ett generationsskifte inom stora forskningsanläggningar på senare tid. Och SKB:s eget underjordslaboratorium på Äspö har inslag av både det nya och det gamla. Det blev tydligt när professor Mats Benner vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, höll seminarium.

Äspölaboratoriet är inne i ett tydligt förändringsarbete. Under mer än 30 år har SKB:s underjordslaboratorium varit en av de viktigaste platserna för forskning och teknikutveckling inför byggandet av ett slutförvar för radioaktivt avfall. Nu samverkar SKB med flera olika aktörer inom näringslivet, akademin och det offentliga, för att ställa om verksamheten. Underjordslaboratoriet ska bli en infrastruktur för forskning och innovation.

Mats Benner, professor vid Lunds universitet. Foto: SKB.

Ett nära samarbete finns till exempel med Oskarshamns kommun, via Nova FoU och Atrinova. För att ge nya infallsvinklar på vad som krävs för att utvecklingen av Äspölaboratoriet ska ge ringar på vattnet i form av innovation och regional utveckling, hade Nova FoU bjudit in professor Mats Benner från Lunds Universitet för ett seminarium. Efter att ha blivit guidad i underjordsanläggningen och även fått information om hur SKB, Nova FoU och Atrinova arbetar med att utveckla Äspölaboratoriet gav han sin syn på arbetet.

– Det är verkligen intressant att se hur ni vill växla över den här anläggningen, som byggdes för att lösa ett specifikt samhällsproblem, till att bli en samhällsresurs. Det är inte många som gör, så bara det är unikt i sig, menade Mats Benner.

Från dåtid till nutid

När han tittade djupare på vad Äspölaboratoriet verkligen är så hittade han ingredienser från såväl den gamla tidens storforskningsanläggningar som de nya moderna anläggningarna.

Den gamla tidens stora forskningsanläggningar, eller ”The Old Big Science” som Mats Benner kallade dem, växte fram efter andra världskriget och kännetecknades exempelvis av att de hade ett specifikt samhällsproblem att lösa, ofta handlade det om militära uppdrag såsom en militär forskningsanläggning, verksamheten fick kosta pengar, det fanns gott om personal och kompetens samtidigt som verksamheten ofta innehöll stora maskiner.

Nedgången för den typen av stora forskningsanläggningar kom när det visade sig att de blev för dyra, för smala i sin tillämpning och ofta för avlägset placerade. Det var då den nya tidens storforskningsanläggningar växte fram, eller ”The New Big Science” som Mats Benner kallade dem. MAX IV i Lund och SLAC* i San Francisco är två tydliga exempel där man i stället för att lösa ett specifikt problem, erbjuder teknisk utrustning som kan användas för olika tillämpningar och där forskare från i stort sett hela världen kan utnyttja anläggningen för egna experiment. Här blev likheterna tydliga med vad underjordsanläggningen på Äspö hoppas bli: En resurs för forskare från Sverige och andra länder som med hjälp av underjordsanläggningen kan genomföra egna experiment och kanske lösa en rad vitt skilda samhällsutmaningar.

Tydliga roller behövs

Men är det möjligt att göra en sådan här omvandling, frågade sig Mats Benner och gav snabbt svaret:

– Ja, självklart! Amerikanska SLAC har gjort den omställningen, liksom MAX IV som tidigare var en nedläggningshotad storforskningsanläggning och därefter omvandlades till en nationell resurs.
Det som behövs menar Mats Benner är en kärnverksamhet med någon som är ansvarig för faciliteterna. Vid sidan av det behövs ett tydligt ägarskap och en tydlig anknytning till lärosäten och finansieringsmöjligheter.

– Jag tycker att det här är ett mycket intressant fall och kanske kan hela det här området tillsammans med Simpevarpshalvön bli en testbädd för hur man tar tillvara kunskap och kompetens. Om jag var i er situation skulle jag redan nu starta en dokumentation av hur förändringen av Äspölaboratoriet går till, avslutade Mats Benner.

* SLAC – Stanford Linear Accelerator Center vid Stanford University i San Francisco.

Nyheter

Från grodflytt till gallring
Hur blev SKB en annorlunda sorts skogsägare och hyresvärdar åt en sällsynt groda? Vi dyker ner i konstgjorda gölar och tar ett myggrikt skogsbad för att titta närmare på naturvårdsarbetet i praktiken. Naturvård, det kan verka som ett diffust begrepp – en term som kan innefatta allt från planer och t…

Publicerad: 22 februari 2024

Testnyhet för att se att det funkar
Ledningen SKB Foto Mikael Wallerstedt Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in repre…

Publicerad: 14 december 2023

Nya hem åt sällsynta groddjur
Kring en göl i Forsmarksområdet har det den sista tiden kretsat både stor aktivitet och ett flertal små sällsynta groddjur. Inför att gölen ska fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret har SKB skapat nya hem åt de groddjur som lever här. Nu har en flytt av djuren genomförts med lyckat resultat.

Publicerad: 19 juni 2023

SKB:s Grönlandsprojekt
En av GAP-projektets väderstationer uppe på inlandsisen. Foto: Dirk van As. I SKB:s analyser av långsiktig säkerhet för existerande och planerade förvar för kärnavfall täcker analysperioden en mycket lång tid framöver. Under denna tid kommer klimatet på platsen att variera kraftigt och för att öka f…

Publicerad: 8 juni 2023

Forsmarks hamn byggs ut för 200 miljoner kronor, ska möjliggöra hållbara sjötransporter till slutförvar
SKB vill bygga ut Forsmarks hamn för att möjliggöra hållbara transporter till och från de planerade slutförvarsprojekten. Den 29-31 maj hålls huvudförhandling vid Mark- och miljödomstolen i Nacka för tillstånd att rusta upp och bygga ut hamnen. I april 2023 blev SKB ny ägare till Forsmarks hamn. Den…

Publicerad: 25 maj 2023

Publicerad: 28 augusti 2017