Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.

Arkeolog gav insikter om framtiden

Neandertalare, historiska monument och framtidsperspektiv på kärnavfall. Anders Högberg, från Linnéuniversitetet, knöt ihop dåtiden med framtiden när han föreläste om hur arkeologi kan användas för att bättre förstå hur information om Kärnbränsleförvaret kan föras vidare till kommande generationer.

Använt kärnbränsle är farligt under lång tid framöver, upp till 100 000 år. En av många svåra frågor handlar om hur man ska kunna föra information om ett slutförvar vidare till de människor som kommer att leva då. Sedan 2012 har två arkeologiforskare vid Linnéuniversitetet, Anders Högberg och professor Cornelius Holtorf, i samarbete med SKB, drivit projektet ”100 000 år bakåt och framåt i tiden – arkeologi möter kärnbränsleförvaring”. Om detta berättade Anders Högberg för ett 30-tal personer under en öppen föreläsning på Kapsellaboratoriet i mitten av november.

– En sak är säker – vi kan inte bara bygga ett monument vid Kärnbränsleförvaret och kasta in det i framtiden, för vi vet inte hur framtidens människor kommer att förstå och tolka det, sa han.

Människan förändras

Här handlar det om framtidsmedvetande och en insikt om att de människor som kommer att leva om 100 000 år, kanske inte alls tänker på samma sätt som vi gör i dag. Under de cirka 200 000 år som människan funnits har den mänskliga hjärnan genomgått en förändring, exempelvis genom att det abstrakta tänkandet har utvecklats.

– De människor som kommer att finnas om 100 000 år har med stor sannolikhet en annorlunda kognitiv förmåga än vad vi har i dag, menade Anders Högberg.

Under projektets gång har de två forskarna rest mycket och deltagit vid flera internationella konferenser. Här har de mött många förslag och idéer på hur informationsbevarandet kan gå till. Kanske skulle ett monument kunna kombineras med ett informationscentrum där informationen förs vidare mellan människor. Men vilket språk ska i så fall användas? Vilken information ska man föra vidare? Skulle man kunna nyttja olika symboler för att meddela sig med framtiden?

– Det finns ingen enkel lösning, snarare kanske vi behöver tusen olika sätt. Vi måste ge framtida generationer möjlighet att tolka budskapet utifrån sina förutsättningar och vi vet inte i dag vilka de förutsättningarna är.

Nya tankar

En del i projektet har varit att ta reda på hur de institutioner som arbetar med kulturmiljövård och kulturarv ser på framtiden. Ett stort antal intervjuer har genomförts med medarbetare vid exempelvis museer och länsstyrelser i Sverige samt vissa institutioner utomlands. Här ställdes frågor som: Varför ska historiska föremål bevaras för framtiden? Vilken nytta kan framtida människor ha av det? Vilken framtid är det som ska ha nytta av det, är det människor om 50 år, 100 år eller kanske 1000 år?

– Det vi kan konstatera är att få institutioner över huvud taget har ett framtidsperspektiv inskrivet i de institutionella ramarna, däremot mötte jag individer som tänkt väldigt mycket på det här med framtiden, sa Anders Högberg som också har en förhoppning om att kulturarvsbranschen och kärnavfallsbranschen ska kunna drar nytta av varandra och använda varandras kunskap inom området.

– Vi måste förstå att det här med kärnavfall är en unik fråga som kräver helt nya tankar. Det finns inga färdiga svar i samhället i dag, utan det här är ett område som man måste forska om och det måste få ta tid, avslutade Anders Högberg.

Nyheter

Från grodflytt till gallring
Hur blev SKB en annorlunda sorts skogsägare och hyresvärdar åt en sällsynt groda? Vi dyker ner i konstgjorda gölar och tar ett myggrikt skogsbad för att titta närmare på naturvårdsarbetet i praktiken. Naturvård, det kan verka som ett diffust begrepp – en term som kan innefatta allt från planer och t…

Publicerad: 22 februari 2024

Testnyhet för att se att det funkar
Ledningen SKB Foto Mikael Wallerstedt Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in repre…

Publicerad: 14 december 2023

Nya hem åt sällsynta groddjur
Kring en göl i Forsmarksområdet har det den sista tiden kretsat både stor aktivitet och ett flertal små sällsynta groddjur. Inför att gölen ska fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret har SKB skapat nya hem åt de groddjur som lever här. Nu har en flytt av djuren genomförts med lyckat resultat.

Publicerad: 19 juni 2023

SKB:s Grönlandsprojekt
En av GAP-projektets väderstationer uppe på inlandsisen. Foto: Dirk van As. I SKB:s analyser av långsiktig säkerhet för existerande och planerade förvar för kärnavfall täcker analysperioden en mycket lång tid framöver. Under denna tid kommer klimatet på platsen att variera kraftigt och för att öka f…

Publicerad: 8 juni 2023

Forsmarks hamn byggs ut för 200 miljoner kronor, ska möjliggöra hållbara sjötransporter till slutförvar
SKB vill bygga ut Forsmarks hamn för att möjliggöra hållbara transporter till och från de planerade slutförvarsprojekten. Den 29-31 maj hålls huvudförhandling vid Mark- och miljödomstolen i Nacka för tillstånd att rusta upp och bygga ut hamnen. I april 2023 blev SKB ny ägare till Forsmarks hamn. Den…

Publicerad: 25 maj 2023

Publicerad: 21 november 2014