Forsmarks fladdermusfauna undersöks
Fladdermössen förknippas med alltifrån vampyrer till magi, men i själva verket är de nyttodjur som äter upp till 1000 mygg i timmen. Men varför är SKB så intresserade av fladdermöss? Hur låter egentligen en fladdermus och är det sant att fladdermöss attackerar människor eller dras till vitt?
I Sverige är alla fladdermusarter skyddade. Det betyder att man inte får fånga, döda eller flytta fladdermöss. Man får inte heller störa eller förstöra deras boplatser. Detta är anledningen till att SKB behöver veta om det finns fladdermöss i områdena för de planerade byggprojekten. Att veta var de befinner sig är nödvändigt för att kunna sätta in åtgärder eller skydda dem på annat sätt om det skulle behövas. Det skulle till exempel kunna handla om att anpassa verksamheter efter häckningstider för att inte störa. Som en följd av detta gör SKB en så kallad fladdermusinventering vart femte år i Forsmark, sommaren 2021 genomfördes den tredje i sitt slag.
Under juli och augusti 2022 planeras även för en inventering i Oskarshamn, närmare bestämt i området runt mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab. Inventeringsresultaten ska sedan användas i miljöprövningen av Clink som är samlingsnamnet för det sammanbyggda befintliga Clab med en kommande inkapslingsanläggning.
Olika typer av inventering
Del av så kallad autobox. Foto Mikael Wallerstedt
Inventeringen i Forsmark förra sommaren utfördes på tre olika sätt: manuellt, med linjetaxering och med ljudinspelningar från autoboxar. Den manuella inventeringen görs under en veckas tid med start en timme efter solnedgången, när fladdermössen är som mest aktiva. Då går man runt på ett större område med en detektor och lyssnar efter dem i realtid.
Linjetaxering används för att få ett mått på fladdermuspopulationen som är jämförbart med tidigare år eller med andra platser. Metoden används flera gånger på olika ställen i området för att täcka in alla typer av livsmiljöer.
– Det går till så att man väljer ut en rutt med start och stopp. Sedan kör man med bil längs den sträckan fram och tillbaka i en specifik hastighet, vanligtvis 30 km/h. Man håller koll på tidsintervaller och hur många fladdermöss som påträffats vid varje. Resultaten från de olika sträckorna används för att ta fram en täthetsuppskattning som gäller per kvadratkilometer, förklarar Martin Brüsin, naturvårdskonsult på Calluna AB, ansvarig för inventeringen.
Det tredje sättet att inventera handlar om att hänga upp inspelningsutrustning, så kallade autoboxar i området, dessa registrerar fladdermössens högfrekventa läten. Man får då en god uppfattning om artsammansättningen och när på dygnet fladdermössen är aktiva.
Gott om bra platser för fladdermössen
Tidigare inventeringar i Forsmark har visat att det finns gott om bra ställen för fladdermöss i omgivningarna, men att platserna där SKB vill bygga, inte är så intressanta för dem. När alla observationer och all data från förra årets inventering nu har analyserats och sammanställts visar det sig att 2021 års inventering inte skiljer sig inte så mycket från de föregående två som genomförts.
Olika fladdermusarter noterade i Forsmark. Foto: Johnny de Jong.
– Värt att notera är att av de 2 589 fladdermusregistreringar som gjordes, hittades totalt 8 fladdermusarter varav en, Dammfladdermusen var helt ny för området. Vi bedömer att det är cirka 3-4 arter av de 8 som är etablerade i området medan de övriga använder området som matplats eller resväg, säger Sara Nordén, som är ansvarig ekolog för SKB i Forsmark.
Aktiva på natten
Med hjälp av ekolokalisation eller sonar skapar fladdermössen sig en bild av omgivningen och kan då smidigt ta sig fram. Det är också deras främsta jaktredskap. Fladdermusen skickar ut högfrekventa ljud som studsar tillbaka och visar var hinder och föda finns. Ögonen använder de mest till att grovt kunna orientera sig och ser mestadels bara siluetter. Fladdermöss är nattaktiva däggdjur som kan flyga flera kilometer från sin bostad till sitt jaktområde och ekolokalisationen är det som gör detta möjligt.
Låter som en fågel
Fladdermössen är mytomspunna djur och förknippas av många med alltifrån vampyrer till magi. Ofta med ett skriande läte, attackerande människor eller ljusa objekt. Men i själva verket låter en fladdermus mer som en fågel.
– Det vanliga lätet hos en fladdermus kan inte vi människor uppfatta, eftersom det är så högfrekvent. Däremot om man drar ner ljudet 10 gånger så att tre sekunder blir 30 sekunder, så hör man att det mer låter som en fågel som kvittrar. Fladdermusen kan ibland ha ett skriande läte när den känner sig hotad för att göra sig så avskräckande som möjligt, berättar Martin Brüsin.
På frågan om fladdermöss attackerar människor eller det som är vitt, svarar Martin att det kan upplevas som att de attackerar eftersom de ibland kan flyga ganska nära oss människor.
– Men det tror jag har mindre att göra med färg på kläderna eller att vi just är människor. Snarare kan det bero på att vi med vår kroppsvärme och vår doft drar till oss insekter och att det är just insekter som fladdermössen jagar avslutar han.